I Adore This.

Dagens

Detta har jag gjort idag: Läst A Dance with Dragons, snart läst ut den. Läser The Wind-up Bird Chronicle av Haruki Murakami, lyssnat på Deadmau5 och Nero remixes och kollat senaste avsnitten av True Blood. Ätit vaniljyoghurt eftersom det är det enda halsen tål just nu. Kollat på Midsomer Murders med småsystrarna, skrattat åt deras galna påhitt och käkat popcorn och druckit oboy. Läst godnattsaga i form av Syskonen Baudelaires olycksaliga liv. Drömmer om pälsvästar, direwolves och att Daenerys ska slakta allt o alla med sina drakar. Försöker tänka så lite som möjligt på framtiden och bara försöka vara i nuet och läka. Tv-serier och god mat kan göra underverk, såsom matlådor från jobb och The Mentalist. Numera massor av thé, ostmackor och True Blood. Sunkar runt i mina fina Uggs-kopior och vägrar alla måsten. Inspiration, kreativitet, som i små glittermoln då och då. Fick en insikt idag; antingen kan du låta din hjärna vrida hela livet till en enda lång snetripp, eller så använder du din mentala kraft till att vända det till nåt positivt. Livet är en drog; oförutsägbar och opålitlig - du kan låta det lyfta dig till otroliga höjder och insikter, eller låta det sabotera hela dig tills du är ett ruttet nervvrak som ser spöken överallt.

Roskilde komihåg

Iron Maiden, Seun & Femi Kuti, M.I.A., Kaizers Orchestra, The Strokes, Underoath, Deadmau5, Lykke Li, Bring me the Horizon, Afrocubism, My Chemical Romance, L.O.C., Battles, Kings of Leon, Timbuktu, Hoffmaestro.

M.I.A. and Deadmau5 were the best acts, loved to see Lykke Li aswell and discovered Battles. Kings of Leon and My Chem always know how to deliver and L.O.C. has some seriously good beats.

Pubquiz på Spisen, bestämmer för att åka till Roskilde. Dagen efter upp tidigt, in till Malmö, tåg till Ystad, packa väska, tåg tillbaka, tåg till KBH. Handla mat och alkohol på Netto och käka lite McDonalds. Tåg till Roskilde. Tåg till Roskildefestivalen. Stå i kö med biljett, det började regna. Sätta upp tältet på anländningsdagen, holländare hjälpte oss hitta plats. Svenskar i campet bredvid, började hänga med dem. Supe. Gick till området med hela gänget, käkade fläskesteg o drack öl, påväg till Iron Maiden splittrades gänget. Tillbaka till camp och festa. Dag 2 var det Parkway Drive som jag dissade, hängde med Daniel och Robin. Drack rödvin och var mellow. Kom inte iväg på spelning förrän 18, då blev det en stund på Sean Kuti som jag inte gillade så värst, köpte en hamburgare och gick tillbaka till camp. Sen blev det supehäng där tills innan 01 då det blev en öl & jäger-runda med Oliver och Nina. Sen då M.I.A som var sinnesjukt bra, fastän man var aspackad. Hittade en söt norsk, dansade, gick inte att va still. Drack mojitos och vodka juice på Mojito Bus. Gick tillbaka till camp, sen skickade jag hem honom för jag var för trött. På lördagen drev vi runt ett gäng; Martin, Oliver, Nina, Rasmus och jag - först spaghetti på Pyramiden, sen White Russians under träden på de långa träbänkarna medan Kaizer Orchestra spelade i bakgrunden på Orange. Efter White Russians hamnade vi på ett ölställe där Linus, Anders o nåra andra mötte upp, så där satt vi ett tag o drack öl efter öl och trakasserade folk och fick höra sjuka sexhistorier. Efter ett tag kände jag att campet lockade så smet iväg tillbaka till camp för lite rödvin. Inte långt efter det, under en matrunda då det blev nachos o fajitas med Daniel och Robin, så börjar det ösa ner något så otroligt. Åskstorm, våldsamt regn, lervälling, avstängd bro. Under åskstormen sprang vi runt, drack Rum&Coke på ett tak till en bar, käkade nachos och hoppade i lerpölar. Sen tillbaka till camp o in i Robins tält där vi fortsatte dricka rödvin och röka lite gräs. Lite efter 22 drog jag med Robin på Underoath, fick höra A boy brushed red, en av mina favoritlåtar. Sen till The Strokes, de har en del riktigt bra låtar. Efter The Strokes minns jag inte vad vi gjorde fram till Deadmau5 kl 01. Det var underbart, skakade i hela marken, basgångar som framkallade extas. Efter en halvtimme ville jag dock se Lykke Li så drog dit, satt o sjöng med i varenda låt. Liten, svag röst i verkligheten, trodde den skulle va mäktigare men den är så barnslig på nåt underbart sätt ändå. Tillbaka för sista Deadmau5. Sen till camp där jag inte vet vad som hände riktigt. Efterfest som vanligt antar jag. Söndagen så stack nästan alla. Bara Daniel o Robin o jag kvar i camp. Såg BMTH, lite grand innan jag tröttnade o gick tillbaka till camp o la mig på en luftmadrass ute i solen. Riktigt riktigt stark sol, brände sig som fan. Vi bestämde oss för en heldag på området o smugglade in all dricka vi hade kvar. Gick till Afrocubism 16, sköna rytmer, påminde om Havanna. Satt där i solen, folk spontandansade lite överallt, drack mojitos och njöt av solen. Sedan gick vi till Orange o My Chem, alltid lika bra, sjunga med, nostalgi, de spelade inte Na na na eller Sing men det va ok ändå - såg inte Ray där, bara Frank o Gerard... Gerard är för jävla underbar. Efter My Chem tog vi lite picknick på Pyramiden; pestopasta, spaghetti, sushi och mackor. Satt där högt uppe o kollade på allt folk, festivalen. Provade lite hattar. Flummade förbi L.O.C. - riktigt mycket folk. Såg Battles, ett lite modern psykedelisk, noise rock. Det var riktigt fett, fast det var kanske rökat som gjorde det så. Sedan var det Kings of Leon, tog med oss några partystolar som vi hittade och satt vid Orange. De levererar alltid. Likaså denna gång. När de spelade Closer höll jag på att dö. När de spelade Be Somebody satt jag på Daniels axlar och skrek. Efter detta tillbaka till Arena där slutklämmen med Timbuktu o Hoffmaestro kom, dansade som fan o drack mojitos, öl o rödvin- Robin däckade medan jag o Daniel flummdansade runt hela Arena området. Tillslut drog vi tillbaka till camp o där däckade jag ganska hårt. Måndag spenderades bara med att vänta. Vänta på att gå, vänta på tåg, vänta på att komma fram. Vänta på mat. Vänta på dusch. Vänta på att dö lite.