1.10.2010

Mi mi mi, para mi?

It's a new year and i didnt even see it coming, the old one was over so fast it was almost too fast. What a hell of a year you were, sweet 2009, one of the happiest years of my life. Let's see. I graduated from high school. I scored awesomely at exams. Prom, studenten, house-party, Split, Hultsfred... Nätterna i Ystad. sommarkvällspromenader, Marinan, strandfester. Molina and me loose in Malmö. Sen kom hösten. Ölkvällar och vattenpipa med Magda. Nya jobb och mys. Sedan kom telefonsamtalet som ändrade mitt liv. "Vill du komma ner och jobba på Teneriffa?" "Eh, tja, ja varför inte?"

Nu är förfan januari snart slut också och jag har ännu mindre tid än någonsin. Festar antagligen mer än min hälsa klarar av men vafan, man lever bara en gång. Börjar iofs tröttna, when all nights look the same, when all people stay the same, it's no fun anymore. Have only gotten closer to A and C, the others not at all. And Viking and Rags are not much fun anymore. Drink at home and at our favourite secret place. When I get drunk I don't really care who I am with or where I am. Long time since I got some too, makes me cranky. As always, it feels like I'm loosing myself, when I know in my heart, I'm beginning to find myself more and more.

Sitter i lägenheten där Familjen Dyngrak bor. Dricker Smirnoff Ice. Ska till Banana Garden och käka, sen antagligen en sväng till Viking. Sen vill jag faktiskt hem. Sova. Sen börjar en ny vecka. Ja, jag har börjat tröttna, jag är sliten. See things that others here dont see, feel things people here dont feel. Find dark corridors behind doors that others just see as an opening to another room. Maybe it's House of Leaves that's messing with my head.

Kasta lego.